Läser en bok om mig

Boken jag läser handlar egentligen inte specifikt om mig. Jag bara sympatiserar med den. Jag känner igen mig, försöker leva som boken lär.

Det verkar kanske som den här fina boken handlar om livet på djupet. Det gör den inte. Den handlar bara om det professionella skrivandet. Möjligen berör den mig på djupet för att den ger mig rätt. 

Boken heter Text & Stil och är skriven av Magnus Linton. Han ondgör sig över att så många texter som ska förklara komplexa sammanhang är så tråkiga. Alldeles för få skribenter vågar vara personliga och roliga.

Här är det på plats med ett förtydligande: Det handlar inte om att skriva “jag, jag, jag” eller skämta en massa. Det är stil, vi pratar om. Rytm, scener, starter, enkelhet, berättarlus och avslut.

Jag förkortar och förenklar budskapet så här: skapa rörelse, var egen, ha humor, var konkret och få det att se ut som om texten var lätt att skriva. Av lust.

Linton säger det jag vill höra: Att få läsningen att flyta lätt och lustfyllt har ingen motsvarighet i arbetet bakom. Man har brottats med varenda ord och lagt ner massor av möda på att få texten att se ut som om den är skriven på ren inspiration i ett huj.

Om du delar Lintons och mina ideal, har budskap du vill förmedla, men vill undvika svettandet vid datorn, hör av dig.

“Min” fotograf Alvreten håller med mig om allt ovanstående. Kolla bara hur hans bilder också ser ut att vara helt lustdrivna. 

Gör det enkelt för folk

Man hör vad ordet “marknadsföring” betyder. Det är något som ska föras till en marknad för att visas upp.

Förr i tiden kanske det var en häst. Jag tänker på Emil i Lönneberga. En häst är väldigt lätt att fatta vad det ä, liksom det mesta på en marknad i Småland när det begav sig. 

I dag är marknaden inte alltid en fysisk plats där man kan se och känna på saker. När den är av den sorten är den ändå otroligt stor och omöjlig att överblicka.

Inte blir det enklare när det som skas ta till marknaden inte är en faktisk pryl som man kan känna på. Eller när det är en tjänst som aldrig tidigare funnits.

Ju mer komplex och mångfacetterad marknaden är, desto viktigare är det att vara tydlig. Du måste visa vem du är och vad du håller på med. Och det måste gå fort. Ingen har tålamod med kreativa klurigheter som är finurliga för sin egen skull. Man måste begripa.

För detta krävs ett visst mått av mod hos marknadsföraren.

Visst är det konstigt? Hur kommer det sig att det är modigt att visa vem man är och vad man vill?

Jag tror jag vet varför. 

För att det är bekvämare att sitta på läktaren och kommentera de få modiga och sårbara som vågar gå in på arenan och stå för något. Det är mycket enklare att sitta på avstånd och verka smart genom att kritisera andra, än att ta risken att göra fel i allas åsyn. 

Jag rekommenderar dig att titta på Brené Browns Netflix Special. I den förklarar hon hur allt fungerar. Livet pågår på arenan, inte på läktaren.

När du inspirerats av Mrs Brown bjuder jag eller fotograf Alvreten på en kopp kaffe, så kan vi prata igenom hur vi kan hjälpas åt att få ut dig på hjältarnas utsatta arena. Hör av dig här.

Alvreten och Herr Janson hjälper WAU i Västerås att visa vika de är och vad de håller på med.